I debet antecknas pengarnas användning och i kredit pengarnas källa. I kassa- och bankkonton antecknas ökning av penningmängden i debet och minskning i kredit.
I en databokföring sker detta i praktiken så att debet är plussumma medan en kreditförning är minussumma.
| Debet | Kredit |
| (Vad man har använt pengarna till) (till exempel Resa) |
(Med vilka pengar man har betalt) (till exempel föreningens bankkonto) |
Varje transaktion antecknas i debet på ett konto och i kredit på ett annat. Summan av samtliga kontons debetsidor ska därför alltid vara lika som summan av samtliga kontons kreditsidor. Om inte, så är det fel någonstans. I databokföring brukar programmet inte godkänna verifikatet innan summorna går jämnt ut.
Bokföring av en intäkt
Då man bokför inkomster följer man regeln Debet: Penningkonto/Kredit: Intäktskonto. (Inkomst kallas intäkt i bokföringen)
Exempel: Föreningen har fått ett stöd av kommunen på 5000 euro
| Bankkonto | Understödskonto | ||
| Debet | Kredit | Debet | Kredit |
| 5000 | 5000 | ||
Bokföring av en kostnad
Då man bokför utgifter (kostnad i bokföringen) följer man regeln Debet: Kostnadskonto/Kredit: Penningkonto
Exempel: Föreningen har köpt mappar för 20 euro:
| Bankkonto | Kanslikostnadskonto | ||
| Debet | Kredit | Debet | Kredit |
| 20 | 20 | ||
Minnesregel
Då pengar kommer in till föreningens kassa- eller bankkonto bokförs detta på penningkontots debetsida och på kreditsidan på något annat intäktskonto. Då pengar går ut från kassa- eller bankkonto bokförs detta på penningkontots kreditsida och på debetsidan på något annat kostnadskonto.