Rundan

Rundan är ett pedagogiskt verktyg och en samtalsmetod som kan sägas utgöra hjärtat i en självhjälpsgrupp. Rundan innebär att ordet går runt i gruppen så att varje gruppdeltagare har möjlighet att tala fritt utan att övriga gruppdeltagare avbryter, invänder eller kommenterar det som sägs.

När?

För att få prata om det man vill, känner och behöver, och för att tillsammans göra något åt de problem eller behov man har.

Hur?

Fördelen med att tala i rundor är att gruppen ger varje person tid och plats att uttrycka det man vill, känner och behöver utan att detta ska värderas genom kritik eller bemötanden. I början kan det kännas olustigt att göra rundan eftersom man inte är van vid att prata på det sättet. Man har möjlighet att höra sin inre röst och tala utifrån sina egna behov.

I rundan talar varje person så länge som den vill – inom rimliga gränser – utan att avbrytas. I vissa grupper bestämmer man en ungefärlig tid som varje person kan tala, men i de flesta fall brukar detta lösa sig utan problem.

Varje gruppdeltagare tar själv ansvar för vad man säger, vad man väljer att inte säga och hur länge man pratar. Man kan också välja att inte säga någonting.

Ibland vill man prata längre och ibland kortare, det väljer varje deltagare själv. Det är viktigt att varje person gör ett tydligt avslut när man pratat färdigt. Det kan man markera genom att man håller i en penna eller en rundad sten under tiden och när man pratat färdigt ger man den vidare. 

En självhjälpsgrupp brukar fungera bäst om varje gruppdeltagare koncentrerar sig på sig själv istället för att "lösa" andras problem. Ett knep för detta är att gruppdeltagarna säger "jag" istället för "man". Goda råd och kommentarer kan ges om någon ber om det, men först då rundan är slut.

De tre grundstenarna för självhjälpsgrupper är

  • frivillighet (man söker sig till självhjälpsgrupper av egen önskan)

  • ömsesidighet (det är viktigt att både kunna ge och ta)

  • likvärdighet (deltagarna presenterar sig med namn, utbildning och yrke är oviktiga).

Det går att starta självhjälpsgrupper kring vad som helst bara man hittar tillräckligt många som vill vara med. Exempel på självhjälpsgrupper kan vara kvinnogrupper, föräldragrupper, brottsoffer och ungdomsgrupper.

Vad krävs av deltagarna?

Gruppen är deltagarstyrd, deltagarna bestämmer själva hur de vill lägga upp sina möten och vilka riktlinjer gruppen har. Deltagarna får inte avbryta, utan man ska låta andra tala till punkt. Deltagarna som inte pratar lyssnar aktivt. Deltagarna har ett gemensamt behov eller problem som var och en vill göra något åt tillsammans med de andra.

Vad krävs av ledaren?

En ledare (kallas också igångsättare) som sätter igång rundan. Ledaren ska skapa förtroende, god stämning och göra sig själv överflödig. Detta bör gruppen veta. Sedan träffas deltagarna utan igångsättaren.

Att tänka på

Ett trivsamt rum där alla kan sitta.

Svårighetsgrad

Lätt, ingen utomstående behövs efter att gruppen satt igång, men handledning rekommenderas tills igångsättaren gjort sig överflödig. 

Tidsåtgång

Flera tillfällen.

Litteratur

Studieförbundet Vuxenskolan – Att starta självhjälpsgrupper