Stadgarna är bindande för alla medlemmar. Stadgarna kan ändras, och det sker på det sätt som föreningens stadgar anvisar och i enlighet med föreningslagen.
I stadgarna skall bestämmas följande enligt föreningslagen:
- Föreningens namn
- Alla föreningar skall ha ett eget namn, som skiljer sig från tidigare registrerade föreningars namn.
- Namnet får inte ge en felaktig bild av föreningens verksamhet.
- Kommun i Finland som är föreningens hemort
- Till hemort är det av praktiska skäl enklast att välja den ort där föreningen har sin verksamhet. Vill man av någon orsak välja en annan kommun, kan man fritt välja vilken kommun som helst i Finland, men endast en kommun.
- Om föreningen verkar i många kommuner kan dessa räknas upp separat i stadgarna där man beskriver föreningens verksamhetsområde.
- Föreningens syfte och verksamhetsformer
- Föreningens syfte och mål skall nämnas och med vilka verksamhetsformer föreningen försöker nå dem.
- Syftet är skäl att uttrycka så tydligt och noggrant som möjligt. Föreningens syfte ska vara ideellt och får inte strida mot lag eller god sed.
- Medlemmarnas skyldighet att betala medlemsavgifter och andra avgifter till föreningen
- Medlemsavgifter och andra avgifter som uppbärs av medlemmarna nämns här. Det ska också stå på vilket sätt avgiften fastställs och av vilket organ. De avgifter som inte nämns i stadgarna är frivilliga.
- Antalet styrelsemedlemmar och revisorer/verksamhetsgranskare i föreningen eller deras minimi och maximiantal samt deras mandattid
- Styrelsen bör bestå av minst tre medlemmar.
- Revisorernas/verksamhetsgranskarnas antal är minst en ordinarie och en suppleant.
- Styrelsen och revisorerna väljs till exempel vid föreningens årsmöte (även kallat valmöte eller höst- eller vårmöte). För styrelsemedlemmarna kan man bestämma om behörighetsvillkor.
- Föreningens räkenskapsperiod
- Räkenskapsperioden är enligt bokföringslagen tolv månader. Räkenskapsperioden kan börja vilken månad som helst, men vanligtvis sammanfaller den med kalenderåret. Det är alltid hela månader som räknas.
- Tidpunkten för val av föreningens styrelse och revisorer/verksamhetsgranskare
- Det är vanligt att man skriver när föreningsmötet tidigast och senast ska hållas.
- Styrelseval behöver inte ske en gång om året, det går att ha andra mandattider.
- När bokslutet fastställs och ansvarsfrihet beviljas
- Bokslutet måste enligt bokföringslagen behandlas inom fyra månader efter räkenskapsårets slut.
- En förening kan ha antingen ett eller två föreningsmöten per år.
- Sättet och tiden för kallelse till föreningsmöte
- I möteskallelsen ska nämnas när och var mötet hålls.
- I kallelsen måste nämnas om man tar upp ärenden som nämns i § 23 i Föreningslagen.
- Då det gäller sättet för möteskallelsen, ska man tillämpa likställdhetsprincipen. Det betyder att alla medlemmar måste ha en möjlighet att få vetskap om att mötet hålls.
- Också moderna hjälpmedel som e-post, textmeddelanden och liknande är tillåtna om de nämns i stadgarna. Det kan vara bra att därför nämna olika alternativ i stadgetexten.
- Beslut utan fysiskt möte
- En förening kan också i sina stadgar bestämma om föreningsmöten per post, genom datakommunikation eller med något annat tekniskt hjälpmedel, utan att man samlas för ett fysiskt möte. Detta får dock inte gälla i föreningslagens § 23 nämnda ärenden.
- Ovannämnda kräver också klara regler hur det ska gå till, till exempel gällande omröstningar och personval.
- Hur föreningens tillgångar ska användas ifall föreningen upplöser sig eller upplöses. Det ska fasställas vem som får tillgångarna, eller till vilket ändamål tillgångarna överförs – eller en kombination av båda.
- Tillgångarna kan överföras åt en annan förening, men inte åt enskilda medlemmar i föreningen.
Hur gör föreningen för att ändra sina stadgar?
I föreningens stadgar kan stå skrivet på vilket sätt man går till väga då man vill ändra stadgarna. Står det ingenting i stadgarna följer man lagen: "Beslut om ändring av stadgarna görs på föreningens möte. Detta bör nämnas i möteskallelsen. Ändringen träder i kraft endast om ¾ av de avgivna rösterna har godkänt den."
Ändringsanmälan
Ändringen av stadgarna görs på en blankett för ändringsanmälan eller elektroniskt. Samtidigt bifogas stadgeändringen, i praktiken fullständiga, nya stagar som skickas till föreningsregistret. Mötesprotokollet behöver inte bifogas.
Stadgeändringen träder i kraft efter det den har antecknats i föreningsregistret. Man kan begära att föreningsregistret mot avgift förhandsgranskar stadgeändringen.
Ska du starta en ny förening? Föreningsresursen kan hjälpa till med dina stadgar.
Om du vill kan Föreningsresursen gå igenom dina stadgar innan du sänder in dem till Föreningsregistret.
Läs mer på föreningsregistrets webbplats www.prh.fi
Där hittar du bland annat modellstadgar och blanketter.
Det lönar sig att bekanta sig med Föreningslagen, den finns på Finlex hemsida.