Hur länge förväntas en styrelsemedlem sitta i en styrelse? När blir uppdraget en belastning? Hur ska man ta tillvara kompetensen hos avgående styrelsemedlemmar? Styrelserna behöver kontinuerlig förnyelse. Det behöver komma in nya krafter i styrelserna som inte tyngs av mantrat ”så här har vi gjort förr”. Eller ännu värre: ”så här har vi alltid gjort”.
Inför årsmöten ställs styrelsemedlemmarna frågan om de vill fortsätta i styrelsen. Och många svarar ja. De vill fortsätta arbeta för föreningens målsättning. En avgörande sak kan vara att man vill vara en del av den gemenskap som finns i en styrelse. Om man inte längre är medlem i styrelsen för sin förbundsorganisation, vem är man då i organisationen? En föredetting bland alla de andra föredettingarna? En som man eventuellt kommer ihåg att bjuda in till föreningens jubileumstillställningar?
Allt fler förbund och distrikt går vid stadgeändringar in för mandatperioder för styrelsemedlemmar. Har föreningen till exempel en styrelse på nio medlemmar och en mandatperiod på tre år, löper mandatperioden ut för en tredjedel av medlemmarna årligen. Begränsningen av antalet mandatperioder kan i stadgarna vara formulerad så att styrelsemedlemmarna kan bli omvalda en gång.
Vill man ge möjlighet för personer att sitta en längre period, så kan man ju ha en skrivning som säger att samma medlem kan sitta i styrelsen i högst fyra kalenderår utan avbrott. Efter fyra år i styrelsen avgår styrelsemedlemmen ur styrelsen åtminstone för ett år. Därefter kan personen väljas in på nytt och sitta i högst fyra år till utan avbrott. Om mandatperioder införs i föreningens stadgar, behöver man beakta att styrelsemedlemmarnas tidigare år i styrelsen inte räknas. Alla börjar alltså från noll när de nya stadgarna är godkända.
Ett införande av mandatperioder kan också öka behovet av en valberedning som har i uppdrag att förbereda valen inför valmötena. Tanken med valberedningen är att utgående från föreningens behov hitta nya styrelsemedlemmar. Vilka kompetenser och kontakter har vi redan i vår styrelse? Vilka saknar vi? Finns det någon åldersgrupp, region eller intressegrupp som saknas i nuvarande styrelse?
Hur kan man då ta tillvara kompetensen hos de tidigare styrelsemedlemmarna? Involvera dem i arbetsgrupper eller utskott för specifika frågor där deras kompetens är särskilt värdefull, exempelvis strategi, ekonomi eller organisationsutveckling. Varför inte utse dem till föreningens ambassadörer, som har gemensamma träffar tillsammans med föreningens ledning? Till ambassadörernas uppgifter kan höra att ta hand om till exempel medlemsvärvning, sponsorering och andra värdefulla uppgifter där deras långa erfarenhet från föreningen kommer till nytta och glädje för alla.
Malin Ström